Debattartikel nr 1 från Fifteen For Future!

Den 16 juli publicerade DN en debattartikel med våra fem råd för att komma vidare mot en lösning för klimatet. Läs gärna här: https://www.dn.se/debatt/for-att-losa-klimatkrisen-maste-individen-ta-ansvar/ .
Vi har fått önskemål om att lägga upp texten här. Vi vet att artikeln är låst om man inte prenumererar på DN., men tyvärr villkorar DN att vi inte publicerar texten själva. Men vi lägger upp en bild av tidningsuppslaget här nere. Artikeln fick bra respons och har delats vidare en hel del. Vi fick flera nya medlemmar i nätverket och håller just nu på att försöka skriva en ny debattartikel med liten annan vinkel.

Psykologiska mekanismer som vi behöver känna till och hantera för att vi ska kunna bromsa klimatförändringarna! Del 1.

…och när är det dags att reagera? Människan är expert på att mobilisera när det är kris. Men hur märker man att det är kris – om den liksom smyger sig på en?

RISK- och KRIS situationer – hur funkar vi egentligen?

För dem som har förstått att jorden (och vårt välfärdssamhälle med den) är i ett allvarligt läge kan det kännas obegripligt att inte fler tar sig samman och gör något. Särskilt som undersökning efter undersökning visar att en majoritet faktiskt oroar sig för klimatförändringarna.
I en serie blogginlägg ska vi glänta lite på människans psyke, hennes styrkor och svagheter. Svagheter som hotar våra möjligheter att lösa klimatproblemet, men också styrkor som övervinner svagheterna – om vi identifierar dem och lär oss hur de fungerar! Människan är en överlevare – makalöst flexibel och kreativ när det gäller. Men vi har rejäla akilleshälar*. Dem måste vi lära känna och hantera – annars kan det gå riktigt illa för oss i det läget vi är i.

Närhetsprincipen ställer till det

En anledning till den övervägande passiviteten är att vi människor tror och reagerar mest på förändringar som vi själva ser, hör eller känner. Som när det börjar svämma över efter ett skyfall eller när ett hus börjar brinna. Då blir det fart på de flesta (utom en liten del som blir mer handlingsförlamade)
Vi agerar också på sådant som vi förstår är på väg – om vi litar på informationen och om det ligger nära i tiden. Som när SMHI varnar för orkanvindar eller kraftigt snöoväder. Då surrar vi fast våra prylar och försöker undvika att ge oss ut på vägarna – även om vi själva inte ser några stormtecken ännu.
Vi är mest handlingskraftiga med sådant som vi behöver hanteras här och nu, sådant som sker oväntat eller sådant som väcker våra känslor. Då pumpas adrenalin ut i kroppen och vi får kraft och skärpa att agera. När det inte känns brådskande eller akut får vi ingen hjälp av kroppens adrenalin. Då behöver vi använda vårt förnuft och mobilisera vår viljekraft för att ta tag i saker. Det kräver mer av oss, men vi har förmågan när vi förstår att det behövs.

Problemet med smygande klimatförändringar.

Det som gör klimatförändringarna luriga för oss att reagera på är att de varken har kommit plötsligt eller har drabbat oss i Sverige särskilt hårt. Förutom lite fler skyfall och översvämningar här och där de senaste 15 åren var nog torkan och bränderna 2018 första gången dagens Sverige upplevde extremväder som skakade om många. Annars har det inte funnits mycket som fått oss att känna att det är dags att agera. Inget som har triggat våra ”alarm- eller reaktionssystem”. Vi har tvärtom vant oss vid att höra nyhetsuppläsare sakligt berätta om global uppvärmning och isar som smälter. Det har lämnat de flesta med en känsla av att klimatförändringarna lär rulla på, att det kommer att innebära högre vattenstånd, fler skadeinsekter och fler sjukdomar och att vi behöver anpassa oss till det. Många har säkert funderat över om de själv bor någonstans där det behövs skyddsvallar. Kanske har de kalkylerat en stund över om det är dags att flytta, eller om 80 centimeters vattenhöjning (eller hur mycket det nu var) om typ 80 år verkligen är värt att hetsa upp sig över?

Problemet med klimatförändringar på distans.

En annan sak med klimatförändringar som gör det knepigt för oss att ta in allvaret är att de hittills slagit till för långt borta. Megaöversvämningar i Bangladesh, monsterorkaner i södra Afrika, gigantiska skyfall i Japan, rekordlång torka i Mellanöstern, musslor som kokar i sina skal i vattnet utanför Kalifornien, isbjörnar som drunknar… För de flesta människor skiljer sig inte detta från andra tragiska nyheter som fladdrar förbi i medieflödet. Det är händelser som drabbar människor vi inte har någon relation till, på platser vi ofta inte har någon känslomässig anknytning till. Det ligger för långt borta och berör oss inte tillräckligt mycket för att våra ”jag-måste-agera-system” ska dra igång. Möjligtvis skänker vi en slant till UNICEF eller WWF, sedan fångas vi av andra nyheter och vardagsbestyr och livet går vidare.

RISK, KRIS eller ALARMISM

I-K-R-S. Fyra små symboler från alfabetet. Kasta om dem lite och de beskriver två helt olika, men ändå besläktade fenomen. Hur stor fara du och jag ser i klimatförändringarna beror till stor del på hur mycket vi vet om vad de innebär och vad det går att göra åt dem. För att kunna agera måste man veta och för att ingen ska missförstå allvaret och behovet av att agera följer här fem korta fakta:
1. Vetenskapligt sett är vi förbi fasen då man såg en möjlighet att ökande koldioxidutsläpp kunde orsaka global uppvärmning. (Det räknade nobelpristagaren Svante Arrhenius ut redan 1896).
2. Vi är förbi fasen då vetenskapen såg en risk att människans koldioxidutsläpp skulle byggas upp i atmosfären. (Sedan början av 60-talet har Charles David Keelings mätkurva registrerat hur halten koldioxid har ökat.)
3. Vetenskapligt sett är vi förbi fasen då man började se en tydlig fara med värmen som växthusgaserna höll kvar på jorden. (Kopplingen mellan jordens temperaturökning och koldioxidnivån är väl dokumenterad och FN har hållit årliga klimatkonferenser sedan 90-talet.) Se en kort video här.
4. Vi är i de sista skälvande månaderna på industrialismens 150-års resa där vi fortfarande kan undvika skenande klimatförändringar. Klimatförändringar som kommer att drabba även Sverige och som ligger mycket närmare i tid än 80 år. OM vi inte minskar utsläppstakten innan år 2020. (FNs generalsekreterare i september 2018).
5. Vetenskap och politik kommer inte att hinna lösa frågan innan den tidsfristen är över, folket, allmänheten – du och jag behöver hjälpa till!

Betyder det då att vi är i klimatkris nu, eller inträffar krisen 2020 – om utsläppen inte har minskat? Vissa människor fastnar lätt i låsningar som handlar om ord-definitioner. Så låt oss förebygga låsningar ang om det är kris eller ej just nu.
Om vi tar grodorna i kastrullen som exempel. Exakt när infaller krisen för dem? När de plockas upp för att läggas i kastrullen? När de läggs ner i kastrullen? När det börjar kännas ljummet i vattnet eller precis när det går upp för dem att vattnet blivit så varmt att de förlorat förmågan att göra något? Till viss del beror det så klart på hur mycket de förstår i förväg, liksom för oss. Så, kris eller ej, hoppas jag att budskapet nu är tydligt. Läget är allvarligt och tidsluckan vi har kvar krymper för varje dag (i skrivandets stund 550 dagar). Jag är helt säker på att de som kallar klimatdiskussionerna för alarmism antingen inte har förstått vad det handlar om, eller så ljuger de skamlöst och tror att de själva har ett ”safe place” som de kan dra sig tillbaka till när klimatförändringarna brer ut sig på jorden. De multirika olje- och gasmiljardärerna kanske har det – till en början.

Så vad göra?

Den här texten är ett försök att göra problemet tydligare och föra det närmare oss. Göra fler medvetna om att vi har trubbats av och behöver aktivera oss med hjälp av förnuft och viljestyrka. Kanske trigga ”jag-måste-agera-systemet” hos fler. Vi kan bara tacka Greta Thunberg, hennes familj och alla andra barn och ungdomar som reagerat för att de skakat liv i vuxenvärlden. Väcker vi mänskligheten från sin törnrosasömn kommer vi att reda ut det!
Är du redan igång – hurra – tack för att du antagit 15% utmaningen! Ligger du i startgroparna och vet vad du behöver göra? Kanon – sätt igång! Behöver du inspiration att komma igång med de första stegen? Läs mer här.
Fiteen For Future är övertygad om att vi kan börja ställa om snabbt och enkelt genom att följa fem steg eller principer. Läs mer om dem här. Nu är inte tiden att ge upp och paralyseras av klimatoro. Nu är tiden att kavla upp ärmarna agera. Var och en på sin plats utifrån sin förmåga! Känner du människor i andra länder? Kom ihåg att involvera dem också – i det här fallet kan vi inte begränsa oss till landsgränser. Det här fartyget måste vi styra om med gemensamma krafter och komma ihåg att en kursändring tar tid.

*Akilleshäl. I grekisk mytologi berättas om Akilles som doppades av sin mor i floden Styx för att bli osårbar. Problemet var bara att hälen hon höll honom i aldrig doppades i vattnet och därmed inte blev skyddad som resten av kroppen. Enligt myten dog Akilles av en förgiftade pil som träffade honom just i hälen.
#klimatkris #klimatförändringar #jagharförstått #the15challenge

Lite om varför vi har klimatförändringar och om de första, enkla stegen du kan ta för att vara med och rädda världen!

Frågan om klimatförändringar kan kännas gigantisk och obegriplig för oss som individer att hantera. Ändå är det precis det vi behöver göra. Här följer lite om varför alla behöver vara med och lösa problemet och sedan lite idéer om hur du kan börja för egen del.

Det händer att vi skämtar och säger att vi har något i-landsproblem. Då brukar det handla om ett problem som egentligen är en bagatell. Men idag skulle vi behöva definiera om det ordet. För hela klimatkrisen är inget annat än ett stort i-landsproblem som uppstått för att vi använt för mycket kol, olja och gas och det är ett problem som fortsätter att växa på grund av vårt sätt att leva.

Varför har vårt sätt att leva blivit ett problem?

Vi har hamnat i en klimatkris med ett jordklot som värms upp därför att vi släpper ut alldeles för mycket växthusgaser. Växthusgaser i lagom mängd är bra, men för mycket blir katastrofalt och vi i i-länderna har länge släppt ut alldeles för mycket. De här gaserna bildas när vi förbränner kol, olja och gas för att få energi, men även tex metan som läcker ut från ledningar som transporterar gas eller som kommer från boskap en kraftig växthusgas.
Varje gång du och jag reser eller fraktar något med hjälp av bensin, diesel eller flygbränsle, varje gång vi handlar något som producerats med hjälp av energi från kol, olja eller gas, varje gång vi värmer upp bostäder eller vatten med hjälp av energi som inte kommer från sol, vind eller vattenkraft bildas det växthusgaser. En vanlig svensk skapar mellan 5-10 ton koldioxid varje år genom sitt sätt att leva. Det klarar jorden inte av. För att den ska vara i balans att ta hand om oss behöver vi och andra komma ner till 1-1½ ton per person.

Det här kan kännas ouppnåeligt, men det behöver inte vara så komplicerat eller svårt som det först verkar, men vi har en tidspress som nu gör det kritiskt. Kunskap, teknik och bra förslag på lösningar finns, men hinner inte komma på plats tillräckligt snabbt, eftersom utsläppen måste börja minska redan nu. Vi behöver köpa tid, du och jag tillsammans med dem vi känner behöver mobilisera oss och hitta effektiva vardagslösningar under tiden. Den tankevända och livsstilsförändring som krävs reder vi ut om vi hjälper varandra förstå hur vi ska göra!

Varför är gaser i atmosfären ett problem för oss?

Växthusgaserna lägger sig som ett allt tjockare täcke runt jorden, vilket ökar jordens temperatur. Om gaserna fortsätter fylla på (som de gör nu) kommer temperaturen att fortsätta öka. Det kommer att innebära att många platser på jorden blir obeboeliga på grund av extremt och oberäkneligt väder smed torka, orkaner, översvämningar eller skogsbränder som resultat. Naturen hinner inte ställa om, olika djur- och växtarter dör ut och platserna där vi kan att hitta och odla mat krymper.
Miljontals, kanske miljarder människor kommer att behöva flytta eller fly från sina hem, i både rika och fattiga delar av världen (även längs Sveriges kuster). Trycket på de länder och platser där klimatet fortfarande fungerar kommer att öka och skaka om både ekonomi och balans i deras samhällen. Sverige är förmodligen ett sådant land, (även om vi också kommer att fortsätta drabbas av svårhanterligt väder som översvämningar eller torkan 2018).
Det här är inte bara ett problem för våra barn i framtiden, för dem i varmare länder eller på lågt liggande öar. Även du och jag och de generationer som lever idag kommer att behöva hantera effekterna. Vi behöver ett samhälle som fortsatt står för trygghet; stödja oss medan vi växer upp, vårda oss när vi blir sjuka och ta hand om oss när vi blir gamla.

Går det att förhindra klimatkollapsen som vissa är så oroliga för?

JA, DET GÖR DET! Vi har tid, men vi måste börja bromsa utsläppen nu, du och jag och dem vi känner, på alla platser i alla i-länder med 15% om året. Därefter måste de sk utvecklingsländer följa efter. De flesta av dem har ännu inte resurserna att själva ställa om infrastruktur till renare energi och behöver ekonomiskt stöd och teknik från i-länderna för att komma i fas. Industrialismen har skapat fantastisk teknik och gett människor bättre levnadsvillkor på många platser i världen, men det är också industrialismen som orsakat grav miljöförstöring och klimatförändringar. Det måste vi ta ansvar för att fixa nu – det finns ingen annan väg.

Men har inte världspolitikerna redan satt upp mål och gjort en handlingsplan som ska stoppa klimatförändringarna?

Parisavtalet 2015 var ett stort steg framåt för klimatlösningen. Alla länder var överens. Problemet är bara att avtalen inte var bindande och att de flesta länder inte är på väg att nå målen (inte Sverige heller). Vissa regeringar är plötsligt inte längre intresserade av att arbeta mot målen (tex USA). Det är detta som Greta Thunberg och Fridays For Future skolstrejker protesterar mot. Förändringstakten är för långsam och de lagar och strukturförändringarna som behövs är långt ifrån på plats. Ny teknik som ersätter kol, olja och gas finns men tar tid att bygga ut. Det innebär att mänskligheten, folket, individerna – du och jag – inte längre kan vänta på att lösningen ska landa i våra knän.

Vi står alla mitt i den här 15%s utmaningen och behöver kavla upp ärmarna och bli en del av lösningen. Vi måste helt enkelt skapa ett buffertutrymme och börja ställa om, tills politik och teknik kommer i kapp med det som behöver göras på ett större plan. Folk och civilsamhälle har alltid kunnat mobilisera snabbare än kungar och regeringar. Tja, det är dags för det igen! Fifteen For Future har tagit fram fem ledstänger som alla kan hålla sig i (makthavare så väl som alla andra medborgare) för att bli aktiva delar av klimatlösningen. Läs här för att förstå mer om det: fifteenforfuture.info

Kanon – men var kan jag börja enklast idag?

Eftersom allt vi fraktar, köper, använder och kastar orsakar utsläpp kan du börja med att fundera på om allt du gör och köper verkligen är nödvändigt? De flesta av oss har inte reflekterat mycket över hur vi påverkar klimatet utan gör mycket av gammal vana. Det brukar inte vara svårt att hitta saker att ändra eller byta mot något bättre direkt.
Här följer 10 saker du kan göra bums, allt medan du lär dig mer om klimatförändringar och hur du tar fler steg för att bromsa dem tillsammans med alla andra. Om du är ny på din klimatsmarta väg, som jag var i början av året, hittar du säkert dina första 15% här. Kolla dig själv – hur svårt skulle det vara för dig att komma igång?


1. Avprenumerera på alla utskick med erbjudanden från företag där du är medlem eller har handlat tidigare. Gå bara på REA om du vet vad du är ute efter – tänk två gånger innan du köper något som känns som ett ”klipp”. Reklam, annonser och erbjudanden ger dig impulser och idéer till att handla saker som du kanske egentligen inte behöver. Ta kontroll över din hjärna och plånbok och handla när du SJÄLV kommer på att du behöver något.
Jamen, det fixar jag!                    Oj, svårt – det kan jag inte.

2. Välj second hand eller vintage om det går. I Facebookgrupper, på Blocket eller Tradera finns massor av perfekta varor. Då har du nästintill noll påverkan på klimatet! Det här gäller särskilt kläder och teknikprylar som har stor klimatpåverkan när de tillverkas. Kolla in tex BlueCity.se eller Swappie för teknik- och mobilprylar
      Jamen, det fixar jag!                   Oj, svårt – det kan jag inte.

3. Handla medvetet! Titta efter ursprungsland och välj varor som inte fraktats så långt. Se över din internethandel. Beställ inte en dutt här och en dutt där med många småfrakter som resultat. Undvik att handla från företag som ligger långt bort. Länder som tex Kina och Indien producerar dessutom sina produkter med hjälp av kolkraftverk, och kol är värst för klimatet.
Köp mindre rött kött. Välj frukt och grönt som är i rätt säsong och därför inte har fraktats långt eller drivits upp i växthus. Packa frukt och grönsaker i samma påsar och återanvänd påsarna. Välj bort produkter med onödiga förpackningar, särskilt dem i plast. Handla så att du använder upp det du har och sopsortera det som blir över.
      Jamen, det fixar jag!                      Oj, svårt – det kan jag inte.

4. Se över ditt elavtal. Har du valt förnybar energi, (helst från vind, sol och vatten, men även biobränsle)? Kanske till och med miljömärkt, eller skulle du kunna byta till det?
      Jamen, det fixar jag!                  Oj, svårt – det kan jag inte.

5. Fundera över om du verkligen behöver ta bilen om du ska göra enkla eller kortare ärenden. Cykla, upptäck att bussarna tar dig runt stan precis lika enkelt, smidigt och kostnadseffektivt som bilen (inräknat bensin, leta p-platser och p-avgifter). Buss eller tåg är fina alternativ även för medellånga resor.
Reser du mycket i tjänsten? Kan du byta ut några resor mot webbmöten? Skype och Zoom är bara några alternativ som kan fungera precis lika bra.
     Jamen, det fixar jag!                     Oj, svårt – det kan jag inte.

6. Behöver du ändå köra bil? Kör på sk eco-driving vis. Gasa inte i uppförsbacke, kör mjukt och håll dig strax under hastighetsgränsen. (Kör aldrig stressad ;-). Släpp gasen när du närmar dig rött ljus, ha inte motorn på tomgång och dra ner lite på luftkonditionering och värme.
      Jamen, det fixar jag!                      Oj, svårt – det kan jag inte.

7. Fundera över dina semesterresor. Brukar du flyga långt? Fortsätt gärna resa och uppleva världen, men kan du välja destinationer som ligger närmare? Går det att ta sig dit via buss/tåg eller elbil i stället för att flyga? (Går jättebra att hyra elbil i Norge tex.) Superbra tips och idéer för klimatsmart resande finns här: klimatsmartsemester
     Jamen, det fixar jag!                         Oj, svårt – det kan jag inte.

8. Behöver du flyga? Filtrera fram och välj det flygbolag med lägst koldioxidutsläpp. (Exempelvis flygresor.se har en sådan funktion). Välj ett bolag som klimatkompenserar för sina utsläpp. Flera charter- och resebolag har börjat – välj ett bolag som tar seriöst på sitt klimatansvar!
      Jamen, det fixar jag!                        Oj, svårt – det kan jag inte.

9. Det går bra att klimatkompensera själv också. Det är lätt att googla fram organisationer som säljer eller utför klimatkompenserande åtgärder. På vissa hemsidor kan du räkna ut dina utsläpp och få beräknat hur du kan kompensera för dem. Välj FN-certifierad klimatkompensation. När du klimatkompenserar bidrar du till projekt som tex trädplantering eller konstruktion av vind- och solkraftverk. På exempelvis www.goclimateneutral.org kan du både räkna ut din påverkan och klimatkompensera.
OBS att klimatkompensation inte är ett sätt att köpa sig fri från sin klimatpåverkan. I slutändan behöver alla utsläpp minska, men det är ett bra sätt att stödja mer än man själv kan åstadkomma just nu.
      Jamen, det fixar jag!                    Oj, svårt – det kan jag inte.

10. Få en bild av hur mycket koldioxidutsläpp du själv orsakar. När du vet hur det ser ut blir det ännu lättare att hitta sina 15%, för i år och nästa år. Kan du ta reda på hur du ligger till via en klimatkalkylator i någon app eller på någon hemsida? Det finns många, tex Svalna, Klimatkontot och OneTonne. De räknar lite olika, så du får olika infallsvinklar från var och en av dem.
      Jamen, det fixar jag! !                      Oj, läskigt – det vågar jag inte

Vi gissar att det finns mycket här som du känner att du enkelt fixar. Berätta gärna hur det går för dig i vår Facebookgrupp The 15% Challenge. Där kan du också få tips och råd från andra som också håller på att ställa om. Välkommen till 15%s utmaningen! Tillsammans fixar vi det!

#jagharförstått #klimatförändringar #climatechange #the15challenge #attställaom

Lite om klimatskeptiker och alternativa förklaringar till jordens uppvärmning.

Det finns ju en liten del forskare och lekmän som anser att det finns alternativa förklaringar (och alltså inte växthusgaserna) till jordens uppvärmning. Igår rapporterade bl.a SR P4 Sörmland och SVT att en regionpolitiker (Bertil Malmberg i Sörmland) hade lagt fram en motion om att Sörmland skulle ändra sitt hållbarhetsprogram. De citerar honom säga att ”det är infantilt och ovetenskapligt att skylla klimatförändringarna på koldioxiden”.

Det kan vara bra att ha lite fakta i bakfickan när man stöter på sådana här åsikter eller personer. Här länkar vi därför till ett klipp som på ett supertydligt sätt visar jordens uppvärmning och kopplar den till de vanligaste alternativa förklaringarna om vad uppvärmningen beror på, jämfört med växthusgasförklaringen. Statistiken kommer från NASA och grafiken från Bloomberg. Vad beror klimatförändringarna på?

Lite om motivation och att ställa om till en mer hållbar livsstil

Att komma igång med en förändring

Det är mycket som ska stämma för att en människa ska kunna förändra något i sitt liv. Först måste du förstå att något behöver förändras. Sedan måste du förstå att du själv behöver göra något och VAD och HUR det ska gå till. Har du kommit så långt att du vet vad du vill göra behöver du ofta få någon form av positivt stöd för att komma igång och för att fortsätta. Det kan räcka att du känner att du själv mår bättre eller får energi av att göra något bra. Men det hjälper också att leta upp vänner eller grupper som du blir peppad av, som du kan lära dig mer av och som du kan dela dina upplevelser med.
Att ringa in var du själv står på motivationstrappan kan ge dig en liten puff och idéer om hur du kan komma vidare till nästa trappsteg – om du vill vidare så klart. 

Att prata om klimatförändringar och hållbar livsstil med andra.

Många som är engagerade i klimat- och miljöfrågor vill så klart dela med sig av sina kunskaper till andra. Men det är inte alla som tycker att klimat eller miljö är intressanta frågor och det kan kännas frustrerande om du själv känner att det är superviktigt. I sådana fall kan det vara bra att ha motivationstrappan i tankarna. Var personen befinner sig på trappan förklarar lite hur hon eller han tänker och reagerar.  Känner du inte personen kan du inleda med en neutrala fråga som tex ”hur tänker du om det här med klimatförändringarna? Du kan alltid fråga hur personen tänker och berätta hur du själv resonerar och eller vad du försöker göra i vardagen. Blir personen intresserad brukar det gå bra att prata vidare men pressa inte om personen är ointresserad eller börjar försvara hur den gör i sin vardag. Det brukar inte gå att  övertyga någon som befinner sig på första trappsteget. Känn dig nöjd med att du har lyft frågan och kanske har väckt någon fråga hos personen.
Om personen tänker att det inte spelar någon roll vad hen gör, berätta varför du tänker att det är viktigt och gör skillnad. Om hon eller han verkar intresserad av att börja göra något, fråga om hen vill ha några tips från dig.
Pratar du med någon som vill komma igång eller kanske göra lite till brukar ju samtalen flyta på bra och ni har säkert gott om råd och idéer att dela med varandra. Njut av samtalet och hämta kraft och inspiration!

Fifteen For Future has been formed!

Fifteen For Future formed in the beginning of march 2019 as a reaction to media’s, the politician’s and the adult world’s response to Greta Thunberg’s initiative #schoolstrike4climate and #fridaysforfuture. We felt that the response was either patronising, negative or too  lame. Too much focus was put on ”Greta  and the youth-phenomenon”, whether school striking for the climate was okey or not. Some adults and world leaders supported the movement, but we felt that we, the adults, needed to do more than applaud the children. We needed to meet up to the challenge the young ones  put in our hands. A challenge that the scientific community have been trying to raise awareness for, for decades. Important information that media, educational institutions and world leaders have failed to communicate the seriousness of, to us the general public.
Fifteen For Future now understands and we know that we have to act. We can’t leave it up to our children and young adults to push things forward more than they already have.

What we have to do!

Each and everyone in the indistrualised world, need to decrease our fossil fuel emissions by 15% every year until we reach a level where our climate begins to stabilise. We need to look at our daily lives, at work and in our spare time.  We need to look at what we can influence through our positions or skills in life. The good news is that a 15% shift in routines, choices or habits is not hard to do – most people, who are priviliged and doesn’t live in poverty, can do it. We have gotten used to so many unnecessary habits because we haven’t hade any reason to reflect upon them. Now we do, because many of our habits are causing a breakdown in the environment and in the climate that we desperately need to function as our life support!

The good news too

When you start thinking what small changes you, yourself, can do in your everyday life or what you can do at your work place, through your workplace or the position that you hold, will see that there are lots of things that can easily be done. Right away! When connect and move together, when we use our joint creativity, on all levels of society and organizations;  WE CAN succeed and we WILL manage the changes that we all need.

 A learing journey and a supporting network

Many of us in Fifteen For Future is embarking on a learning journey now. Many of us haven’t reflected much upon the global heating or necessary changes,  because we have believed that we had time. That the scientists, engineers and politicians was on their way to solve the problem. Now we know it is not so. We are all in a difficult and complex situation together and we need to solve it together. We will post the answers and ideas we find along the way on this website. In the Facebook group ”The 15% Challenge” we discuss and share tips with others. Hopefully we can help raise the general level of knowledge, make facts more conrete and understandable and offer advice and solutions that people can handle and are meaningful.
Welcome to participate where ever you are and share YOUR progress. When you do you will be a part of a growing community that shares and cares about the environment and the creatures that inhabit it.
#jagharförstått #the15challenge #fridaysforfuture
#climatebreakdown #climatecrisis #schoolstrike4climate